Jag sitter för tillfället på stadsbiblioteket och pluggar. Nyss hände något som jag faktiskt aldrig sett i Sverige.
En ung man kom gående längs bokhyllorna och gick in bakom den närmast mig. Så tog han av sig skorna och lade ut en sjal på golvet och började be med pannan mot sjalen.
Jag tycker för det första att den muslimska bönen är fascinerande men det som slog mig var hur lugn och fridfull mannen såg ut när han var färdig i jämförelse med hur stressad han var när han kom. Tänk om alla kunde ha sådana stunder, inte just med bön men bara en stund om dagen då man slappnar av och koncentrerar sig helhjärtat på någonting man älskar och mår bra av.
Jag tror alla skulle må mycket bättre av det, iallafall jag skulle känna att det var skönt att kunna göra det, speciellt de dagar man är stressad och hjärnan är ett enda mos av måsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar