Jag försöker ta tag i mitt liv och ordna upp lite saker så nu har jag tagit tag i det hela med B-uppsatsen och ska få svar så fort det var möjligt, anmält mig till omtenta i kvantitativ metod i slutet av januari och tagit tag i C-uppsatsen igen. Nu jäklar ska det hända grejer har jag bestämt.
Jag har även hamnat i lite av ett panicmode. Jag är lite inne på: Varför pluggade jag sociologi? Vilket värdelöst ämne! Jag kommer aldrig bli någonting. Vem vill anställa någon med en sån knasig examen? Vad behövs sådana till? Vad ska vi göra med lägenheten? Vart ska jag bo? Vart ska Nisse bo? Måste jag flytta hem igen? Kommer jag vara arbetslös och bo hemma till jag är 40? Kommer världen gå under och får börja flyga? Kommer jag dö i pappas garage med 100 katter? Typ så.
Fullkomligt logisk tankeföljd sådär. Men en sak i taget antar jag. Andas för i helvete!
1 kommentar:
Ojojoj, du ska veta att jag har precis (nästan) samma ordningsföljd i huvudet. Vafan, ska man inte bara göra allt och så är man klar och allt går felfritt? Mamma sa till mig när jag var hem "När det ser som mörkast ut, då händer det något" och jag hoppas för min skull (och hennes) att det stämmer :P
Kämpa, och andas, du är grym och jag vill dricka té med dig :)
Skicka en kommentar